Debattartikel angående regeringens proposition om En ny svensk politik för global utveckling Artikeln publicerades i Sydsvenska Dagbladet 10 juni 2003 I dagarna överlämnar regeringen en proposition till riksdagen om En ny svensk politik för global utveckling. Utredningen som ligger till grund för propositionen - GLOBKOM - var djärv i sina förslag om en ny politik. Målet var att i första hand fokusera på de 99 procent av svensk bruttonationalinkomst (BNI) som inte räknas in i den knappa procent som biståndet idag utgör. Den föreslog bland annat en tydligare koordinering av olika politikområden, en genomgående utgångspunkt från ett rättighetstänkande och ett perspektiv där utvecklingsbistånd tar sikte på att övergå i andra, mer ömsesidiga, relationer kring handel och så kallade globala gemensamma nyttigheter. I propositionen som regeringen nu lagt finns många bra förslag till förbättringar av den nuvarande politiken. Men dessvärre är instrumenten, de politiska verktygen, för att förändra politiken, borttagna. Regeringen måste kunna hantera målkonflikterna i en mer samstämmig politik på en så hög politisk nivå som möjligt. Det krävs en koordineringsfunktion, som utredningen föreslår, för att samstämmigheten i politiken skall bli effektiv. Propositionen saknar också tillräckliga analysredskap för att kunna mäta vår förmåga att bidra till förbättrade levnadsvillkor för enskilda människor i de fattiga länder som vi samarbetar med. Den tidigare utredningen GLOBKOM, var djärv nog att föreslå en ökad fokusering på s.k. globala nyttigheter (Global Public Goods) - vilket skulle kunna innebära en mycket stor förändring i den globala politiken. Vi beklagar att regeringen inte vågar vara lika framsynt som GLOBKOM var. Många frågor är gränsöverskridande och vi måste därför utveckla ett instrument som globala nyttigheter för att skapa en global offentlig välfärd eller, om man så vill, en global offentlig sektor som arbetar mot till exempel smittsamma sjukdomar och korruption och för demokrati och utvecklandet av ett rättssamhälle Det rättighetsperspektiv som GLOBKOM föreslår, sätter den enskilda människan i centrum för politiken och tydliggör olika människors olika behov. Det innebär ett lovvärt försök att anpassa biståndet till varje enskild människas behov och förutsättningar och gör biståndet dessutom lättare att mäta och utvärdera. Rättighetsperspektivet har inte fullföljts i regeringens proposition. Svensk utrikespolitik behandlar ofta omvärlden som om den skulle vara lika sekulariserad som Sverige och därmed ökar risken för felbedömningar av till exempel konflikters orsaker och lösningar. Detta behandlas inte alls i propositionen. Återupprättandet av enprocentmålet som utredningen vill ha uppfyllt till 2005 har inte i propositionen en tydlig tidsplan. En sådan plan till 2005 bör regeringen ha, menar vi. Slutligen vill vi lyfta fram det faktum att globaliseringen, som har både negativa och positiva effekter för världens fattiga, måste få leda till en nedbrytning av olika slags gränser - inte bara nationsgränser. Vi bör även i svensk politik försöka skapa ett synsätt/relationer som inte bygger på ett "vi" och ett "dom". Ska fattigdomsbekämpning och globala miljöproblem kunna lösas i framtiden så krävs endast ett "vi". Politikerna i den parlamentariska kommittén, GLOBKOM vågade ta nya grepp på de 99 procenten. Nu behövs mod för att omsätta dessa goda förslag till praktisk politik så att Sverige kan bli en aktör utifrån det ömsesidiga beroendet och det gemensamma ansvaret, som vi alla har, för en rättvisare och mer uthållig global utveckling. Anders Arborelius Sveriges Kristna Råd Anders Milton Svenska Röda Korset För ytterligare information, kontakta: Lennart Molin, bitr generalsekreterare samt direktor för kärnområdet ekumenisk diakoni/kyrka - samhälle, 070-635 33 54, 08-453 68 23, lennart.molin@skr.org Carl-Johan Friman, informationssekreterare, 070-99 88 355, 08-453 68 57, carl-johan.friman@skr.org Om Sveriges Kristna Råd Sveriges Kristna Råd är en gemensam organisation för kyrkorna i Sverige där de möts till gudstjänst och gemenskap, dialog och gemensamma aktiviteter inom områden som teologi, mission och samhällsfrågor. Rådet har 25 medlemskyrkor och tre kyrkor med observatörsstatus. Dessa fördelar sig i fyra kyrkofamiljer - den frikyrkliga, den katolska, den lutherska och den ortodoxa. www.skr.org