Remissyttrande över delbetänkande "God man för ensamkommande flyktingbarn" (SOU 2003:51). Med anledning av remitterad utredning avges följande remissvar för Caritas - Sverige, Rådgivningsbyrån för Asylsökande och Flyktingar och Sveriges Kristna Råd. Nedanstående organisationer tillstyrker förslaget med undantag av fråga om vilken över-förmyndare som skall vara behörig att utse god man. Förslaget innebär att rådande oklarheter rörande godmansförordnanden för ensamkommande barn upphör. Detta främst rörande när god man skall förordnas och vilken befogenhet denne har. Dock finns anledning att framföra vissa påpekanden. 7.4 Även om Migrationsverket i de allra flesta fall kommer att initiera frågan om förordnande av god man är det inte förenligt med verkets ställning, som utredande och beslutande instans i tillståndsfrågan, att även utse den som skall företräda barnets intressen. Detta bör, som utred-ningen funnit, vara en uppgift för annat organ. 7.4.1. (sid. 108 - 109) Vi ser det som mycket väsentligt att val av god man görs med stor omsorg. Det bör vara någon person väl förtrogen med uppdragets rättsliga karaktär, väl insatt i olika samhällsförhållanden och med insikt och kunskap om barns behov. Kunskap och insikt i för-hållanden i andra kulturer är också mycket väsentlig liksom kännedom om förhållanena i barnets hemland. (sid. 114) Barn som kommer till Sverige som ensamkommande har kommit hit eller oftare sänts hit i syfte att söka asyl eller i alla fall för att utverka uppehållstillstånd. I det enskilda fallet är detta därför av yttersta betydelse att frågan om rätten till bosättning i Sverige blir föremål för prövning. I det fall en god man av skilda skäl anser detta olämpligt och således avstår från att ge in en ansökan kan detta få mycket vittgående konsekvenser för barnet. Skulle detta komma på tal bör frågan kunna underställas överförmyndares prövning för att säkerställa att ingen rättsförlust uppkommer. (sid. 116). Ett system av fasta rutiner mellan å ena sidan personalen på Migrationsverket som handhar den praktiska vårdnaden, tillsynen och omsorgen om barnet och å andra sidan den gode mannen, som har den rättsliga bestämmanderätten över barnet, måste utarbetas. En god kontakt och uppnått samförstånd om den praktiska vårdnaden mellan Migrationsverkets per-sonal och den gode mannen är en nödvändighet för att omhändertagandet skall fungera. Det är också viktigt att den gode mannen i hög utsträckning är nåbar för personalen. 7.4.3 Som redan framhållits är det av yttersta vikt vem som förordnas som god man. En släkting kan mycket väl uppfylla dessa krav men det är dock viktigt att denne har goda insikter i svenska samhälls- och rättsförhållanden. Om släktingen endast levt i Sverige under en kortare tid är det mindre sannolikt att denne har de nödvändiga kunskaperna och insikterna. Annan landsman till barnen, som levt i Sverige under längre tid, kan dock vara mycket lämplig med hänsyn till god insikt i såväl svenska relevanta förhållanden som förståelse för barnets kultur-ella bakgrund och förhållandena i hemlandet. 7.4.4 Liksom i varje anställning eller uppdrag där man kommer i nära kontakt med barn är det av yttersta vikt att söka tillgodose att ingen förordnas där risk kan finnas för sexuellt utnyttjande eller liknande missförhållande. Kontroll genom registerutdrag är därför en självklarhet. 7.5 Advokat eller annan jurist har endast uppdrag att vara barnets ställföreträdare i rättslig och formell mening och skall inte handha andra uppgifter som ingår i uppdraget som god man, ofta av social natur. De är för övrigt uppgifter som de med hänsyn till sin verksamhet i övrigt, tid eller resurser inte heller har möjlighet utföra. Att offentligt biträde inträder som barnets ställföreträdare i avsaknad av god man bör endast ske i mycket sällsynta undantagssituationer och som en sista reservåtgärd för att säkerställa vissa absolut nödvändiga rättsliga åtgärder inte försummas. 7.7.2 Enligt förslaget skall överförmyndaren i den kommun som anses vara barnets vistelseort utse god man. Överförmyndare är en förtroendevald som i de flesta kommuner endast tjänstgör någon dag i veckan. Juridisk eller andra speciella kunskaper fordras inte och kritik har också riktat hur detta uppdrag fullgörs i många fall. Ärenden rörande förordnande av god man för ensamkommande barn fordrar på grund av ärendenas särskilda karaktär speciella kunskaper och insikter hos den som skall utse god man och utöva tillsyn över hur uppdraget utförs. Med att ärendena är speciella avses framförallt att de rör barn i en mycket utsatt situation och där kulturella och liknande aspekter är centrala. Vidare är de ekonomiska aspekterna inte lika viktiga som vid andra godmansförordnanden utan det är mer sociala, psykosociala och liknande aspekter som är de väsentliga. Därför bör förordnandena koncentreras till ett begränsat antal överförmyndare eller överför-myndarnämnder. Detta med hänsyn till dessa har större erfarenhet och ofta har tillgång till juridisk och annan kompetens. Förslagsvis bör ärendena koncentreras till överförmyndaren/ nämnderna i de större städerna, 3 - 4 i hela landet. På sin höjd bör högst en överförmyndare/ nämnd per län handha detta uppdrag. För Caritas - Sverige Rådgivningsbyrån för Asylsökande Sveriges Kristna Råd Anders Sundquist
|
|||