Till Justitiedepartementet
103 33 Stockholm







Yttrande över promemorian Rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar – genomförande av direktiv 98/44/EG (Ds 2001:49)


Sveriges Kristna Råd (SKR) har tagit del av promemorian DS 2001:49 som föreslår hur Europaparlamentets och rådets direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar skall genomföras i svensk rätt. SKR består av 25 medlemskyrkor och 3 kyrkor som är observatörer. Dessa 28 kyrkor representerar tillsammans praktiskt taget alla kristna kyrkor och samfund i Sverige.

Efter Europaparlamentets och rådets beslut om direktiv 98/44/EG  som öppnade för möjligheten att under vissa förutsättningar få patent på mänskliga gener skrev Europeiska Kyrkokonferensen i juni 2000 ett brev till EU:s ordförandeland Frankrike. I detta brev betonas att den mänskliga kroppen inte kan vara en handelsvara. Det framhålls vidare att patenterbarheten på det som har med mänskliga gener att göra kan komma i konflikt med principen om människans värde. I brevet påtalas att ägandeskap och kommersiellt utnyttjande av bioteknisk kunskap har konsekvenser som berör global rättvisa och jämlikhet. Slutligen fastslås i brevet att kyrkorna med glädje välkomnar framsteg inom biotekniken och stöder genteknisk utveckling, men de nya möjligheter som skapas måste komma fler till godo.


Stöd till forskning
Också de svenska kyrkorna ställer sig bakom stödet till bioteknisk forskning. SKR menar också att det är rimligt att den som ”kommer på något” skall äga – eller ha rätt att utnyttja – det som han eller hon kommit på. Det måste finnas ett lagligt skydd för detta, en upphovsrätt eller möjlighet till patent. Dels för att den som står bakom innovationen skall kunna få ekonomiskt utbyte av den. Dels för att inte innovationen skall missbrukas utan användas på det sätt som innovatören tänkt sig.

Det är naturligtvis fullt rimligt att de företag som satsar betydande medel på bioteknisk forskning önskar vinst på det investerade kapitalet. Om de uppfinningar som görs kan leda till industriell produktion måste de vara möjliga att upphovsrättsligt skydda. Utan skydd genom patent skulle viljan till investeringar i forskning bli mindre och betydelsefull forskning skulle väsentligt minska i omfattning. Samtidigt finns det invändningar. Hur stor vinst är det rimligt att kräva för framställning av substanser av vilka sjuka och lidande människor är ytterst beroende?

En annan invändning av principiellt stor betydelse har att göra med den fria forskningens roll. Vad händer om alltför mycket forskning kommer att styras av stora företags vinstintressen? Finns det en risk att den forskning som bygger på enskilda forskares nyfikenhet och upptäckarglädje kommer att minska och i värsta fall försvinna till förmån för stora, rika och multinationellas företags intresse av att utnyttja de bästa forskarbegåvningarna för sina behov av forskning och produktutveckling.

Själva syftet med patenträtten är att skydda en uppfinning. Det medför i sin tur att denna genom att vara skyddad kan offentliggöras och behöver inte hållas hemlig i oro för att den skall utnyttjas av andra eller spridas på ett för upphovsmannen felaktigt sätt. Patenträtten bidrar på så vis till spridning av kunskap och till att främja den offentliga vetenskapliga debatten.

Man bör i det här sammanhanget uppmärksamma att många patentansökningar på det här området är resultat av offentligt finansierad forskning vid universitet och högskolor, inte minst universitetssjukhus. Forskaren som har varit anställd vid ett universitet kan sedan själv utnyttja sina forskningsresultat kommersiellt. Det vore skäligt att universiteten får del i de vinster som en uppfinning genererar.

Vi finner det dessutom angeläget att utreda vilka konsekvenser patenträtten för biotekniska uppfinningar har för sjukvården. Finns det en risk att biotekniska uppfinningar kommer att bli mer svåråtkomliga t ex inom den kliniska vården? Även om farhågorna inte är så stora bör det skapas klarhet om vilka effekter promemorians förslag kommer att få för sjukvården.


Patent på människan
Från kyrkorna vill vi starkt understödja vad som slås fast i lagförslaget, nämligen att människokroppen inte kan utgöra en patenterbar uppfinning. Samtidigt som utredningen slår fast att människokroppen inte kan vara en patenterbar uppfinning öppnar den för möjligheten ”att en beståndsdel som isoleras från den mänskliga kroppen” skall kunna patenteras. Denna distinktion mellan kroppen och dess delar är riskabel, menar vi. Det förefaller oss som om ett patent på en del av kroppen bryter mot föreställningen att människokroppen inte är patenterbar. Därför är vi avvisande till att en isolerad beståndsdel av människokroppen kan utgöra en patenterbar uppfinning, särskilt eftersom strukturen hos denna beståndsdel kan vara identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel.

Enligt vår mening är inte heller skillnaden mellan uppfinning och upptäckt helt klargjord i detta sammanhang och det måste tydliggöras framför allt när den föreslagna lagen skall tillämpas. I svensk rätt gäller att det som är att betrakta som en upptäckt inte kan utgöra en patenterbar uppfinning. Det är inte helt klart hur detta är förenligt med möjligheten att få patent på en uppfinning vars struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel. Det är alltså möjligt att få patent på efterhärmning eller imitation av liv, men vad skiljer ett naturligt liv från ett efterhärmat liv?

Kärnfrågan i detta är vad som är mänskligt liv. Utifrån en kristen uppfattning att människan är Guds skapelse kan inte kroppens delar skiljas från helheten. Människan är skapad som en helhet och varje cell i hennes kropp är delar av den gåva som livet utgör. Gud är givaren och människan mottagare. Kyrkorna inom SKR ser inte detta som ett skäl till att avvisa bioteknisk forskning och genetisk behandling av människor. Tvärtom medför denna grundsyn att genetisk forskning på människor i terapeutiskt syfte kan ske. Den måste då ges samma förutsättningar och måste underställas samma etiska granskning som traditionella kirurgiska ingrepp.


Etiska regler och goda seder
SKR stöder betoningen av att patenträtten måste utövas med respekt för de grundläggande principer som säkerställer människans värdighet och integritet. De etiska hänsynen måste, som utredningen konstaterar, medföra att uppfinningar vilkas kommersiella utnyttjande skulle stå i strid med allmän ordning eller goda seder inte kan patenteras.

Samtidigt skulle vi önska en fördjupad diskussion kring vilka dessa seder är och vari de grundas. Promemorian nämner kloning på människor, ändring av den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller, och användningen av mänskliga embryon som exempel på vad som strider mot goda seder. Denna lista är inte, som konstateras, uttömmande och vi skulle önska en mer utförlig diskussion på denna punkt.


Avslutning
Detta yttrande har utarbetats av Lennart Molin i samråd med etikansvariga inom några av kyrkorna. Diakonia deltar även i yttrandet som därför är undertecknat av dess direktor. Beslut om yttrande har fattats av SKR:s arbetsutskott denna dag.



Sundbyberg 2002-01-23