Till
Miljödepartementet
103 33 STOCKHOLM

Yttrande om EU:s sjätte miljöprogram

Sveriges Kristna Råd har tagit del av förslag till Europeiska gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, Miljö 2010: Vår framtid - vårt val. Sveriges Kristna Råd består av 25 medlemskyrkor och 3 kyrkor som är observatörer. Dessa 28 kyrkor representerar tillsammans praktiskt taget alla kristna kyrkor och samfund i Sverige.

Inledning
För kyrkornas arbete är miljöfrågor och det som berör hållbar utveckling en allt mer viktig fråga. Därför är de åsikter som vi för fram om EU:s sjätte miljöprogram av sådan art att de har att göra med kyrkornas förståelse av vilka faktorer som bör finnas med för att uppnå en mer uthållig och rättvis värld.

Det finns mycket i programmet som är bra och vällovligt men på några punkter saknas viktiga infallsvinklar och i andra frågor kan skrivningarna verka alltför svaga

Folkbildning och engagemang
Det första handlar om att det civila samhällets roll i dokumentet är alltför svagt. Det står att allmänheten ska informeras men det är en alltför passiv roll som man ger medborgarna. Det är viktigt att allmänheten inte bara informeras utan också uppmanas och inspireras till ett engagemang i miljöfrågor och frågor om hållbar utveckling.

Det behövs mer av folkbildning inom programmet och där är skolor, kyrkor, miljöorganisationer och andra NGO:s viktiga för att engagera medborgarna så att de har kunskaper och en ökad medvetenhet. En medveten allmänhet styr marknad och väljer politiker. I en tid där informationen är mångfaldig och kommunikationen flerväga måste man från EU understryka vikten av engagemang i miljöfrågor hos den breda allmänheten

Värderingar och livsstil
Det andra som man inte alls har synliggjort i dokumentet är frågor som berör livsstil och värderingar. En nödvändig betingelse för att man ska kunna undgå en total ekologisk kollaps, med allt vad det medför för sociala och ekonomiska system, är att man uppnår någon slags mentalitetsförändring. Att värderingar om vad som är viktigt för ett mänskligt liv sätts i fokus och på det sättet påverkar människor att göra mer aktiva val i både konsumtions- och livsstilsfrågor.

Information är inte tillräckligt för förändring utan ett aktivt sökande efter gemensamma värden är en nödvändig drivkraft i omställningen till en hållbar utveckling. Inom religionernas värld har man kunnat samlas för att just hitta gemensamma värden. På samma sätt skulle man inom EU kunna engagera olika NGO:s för att skapa en plattform där värdefrågor och gemensamma hållningar kan diskuteras. I ett sådant samtal kan det finnas plats för politiker och andra samhällsaktörer att delta.

Den senaste BSE smittan och informationen kring den har på ett överraskande sätt visat på hur snabbt ett konsumtionsmönster kan förändras beroende på information om riskerna. Den diskussionen har också medfört att man på ett nytt sätt har lft fram etiska frågeställningar om djurens rätt och hur vi handskas med våra husdjur

Om man på samma sätt tydliggjorde riskerna med CO2 utsläppen är det inte omöjligt att man kunde få en dramatisk omsvängning i livsmönster som skulle kunna sänka CO2 utsläppen.

Kolsänkor får inte bli kryphål
På klimatområdet bör kolsänkor i jord och skog inte användas som kryphål för att slippa minska utsläppen av växthusgaser. Kolsänkor i form av högre mullhalt, mer vegetation och träd är i och för sig bra, men kan tillskapas på sina egna fördelar utan att vara handelsvara i klimatfrågan och därmed försena en nödvändig omställning till icke fossila energikällor.

Kyotoprotokollets ratificering
Kyotoprotokollets ratificering är ett nödvändigt första steg. Det är bra att det i inledningen till dokumentet anges att utsläppen av växthusgaser måste minska 70 %. Det är nödvändigt, men om EU ska kunna bidra till det måste energipolitiken i EU harmoniseras mellan de olika medlemsländerna.

Ratificering och skärpning av Rotterdamkonventionen
I EU har vi förbjudit användning av många bekämpningsmedel p g av dess giftighet för människor och miljö. I många u-länder finns det väldigt få eller inga restriktioner för användning av dessa bekämpningsmedel. Därför är det viktigt att EU kraftfullt verkar för en snabb ratificering av
Rotterdamkonvention (PIC-konvention), som innebär att importlandet skall informeras om medlens potentiella farlighet men enligt vår uppfattning är detta inte tillräckligt. EU måste också verka för att miljöfarliga och i naturen långlivade ämnen tas ur bruk globalt och EU bör medverka till att mer miljövänliga metoder utvecklas. För ekosystemen finns inga nationsgränser. Långlivade kemiska ämnen som Atrazin och DDT finns idag vid polerna och bryts där ned mycket mycket långsamt

Avslutning
Avslutningsvis kan man inte nog understryka vikten av att många olika krafter agerar och samarbetar för jordens överlevnad och för en globalt hållbar utveckling. Fler och fler indikationer på senare som klimatfrågan, BSE etc har med full tydlighet uppmärksammat hur ohållbar vår livsstil i den rika välden är och hur viktiga vi alla är på olika sätt för att vända utvecklingen emot en globalt hållbar utveckling.

Detta svar har beretts av Henrik Grape och Anders Ölund, båda verksamma vid Svenska kyrkans kykokansli i Uppsala med ansvar för miljöfrågor.

Stockholm 2001-03-02

Thord-Ove Thordson
Generalsekreterare

Lennart Molin
Områdesansvarig för socialetik