Till
Utrikesdepartementet
EU-enheten
103 39 Stockholm

Yttrande över departementspromemorian om Europeiska konventet om EU:s framtid (Ds 2003:36)

Inledning
Sveriges Kristna Råd (SKR) har tagit del av departementspromemorian om Europeiska konventet om EU:s framtid (Ds 2003:36). SKR består av 25 medlemskyrkor och 3 kyrkor som är observatörer. Dessa 28 kyrkor representerar tillsammans praktiskt taget alla kristna kyrkor och samfund i Sverige. Kyrkorna har tillsammans omfattande kontakter med andra kyrkor i Europa, och ser det som en angelägen uppgift att följa och påverka utvecklingen av det nya Europa som växer fram. Utifrån den värdegrund som kyrkorna bekänner sig till betonar de vikten av solidaritet, rättvisa, frihet och öppenhet. De bekänner sig till ett kulturellt, religiöst och andligt arv som varit viktigt för formandet av Europa av idag.

Kyrkorna vill uttrycka sin beundran över en imponerande insats som gjorts för att få fram detta dokument och sin glädje över att det nu finns ett underlag för hur EU skall nå viktiga mål som frihet, rättvisa, fred, solidaritet och civilt deltagande.

Ingressen

Efter den ibland något bisarra diskussionen om "Gud skall nämnas" i konstitutionen för EU är det ett ganska rimligt förslag som nu framförs om betydelsen av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. Dock noterar vi att texten har getts en viss konkretionsnivå genom att humanismen specifikt nämns. I linje med detta vore det även rimligt att notera den betydelse kristendomen har spelat för formandet av det europeiska kulturarvet. Ett sådant konstaterande skulle inte stå i motsats till vad som senare sägs om erkännandet av den religiösa mångfalden, särskilt inte om även Islam och judendomen nämns.

Fred och grundläggande rättigheter

Kyrkorna betonar med eftertryck att EU och dess föregångare är ett fredsprojekt vars syfte är att åstadkomma avspänning och fredlig samexistens i Europa. Det är därför med tillfredsställelse vi noterar hur målet "att främja freden" nämns redan i första satsen i artikel 3 om Unionens mål.

Det är också i linje med strävan efter en positiv fred att de grundläggande rättigheterna får en framskjuten plats i konstitutionen. De tre punkterna under artikel 7 lägger fast ett fundament för grundläggande rättigheter och EU:s stadga om de mänskliga rättigheterna tas nu in som del II i konstitutionen.

Gemensam försvarspolitik
Vi menar att säkerhetspolitiken måste utgå från ett brett säkerhetsbegrepp och vi vill framhålla vikten av att förebygga väpnade konflikter. Sverige har gjort en hel del på det här området och bör fortsätta att hävda vikten av förebyggande av konflikter. Med ett brett säkerhetsperspektiv och insatser i förebyggande är det viktigt att betona det civila samhällets roll inom säkerhetspolitiken, något som tydligt framhålls i regeringsskrivelsen "Att förebygga väpnade konflikter - svensk politik för 2000-talet" (2000/01:2).

Likaså behövs det tydligare skrivningar om hur det konfliktförebyggande perspektivet kan genomsyra politiken avseende krigsmaterialförsörjningens framtid. Det kan ske t ex genom konsekvensanalyser, där det motiveras på vilket sätt produktion och överföring av krigsmaterial är koherent med en säkerhetspolitisk utveckling som gynnar utvecklingen för global fred, nedrustning och avspänning. I förslaget till ny konstitution beskrivs behovet av harmonisering av de försvarsindustriella normerna och i anslutning därtill behovet av att "stärka försvarssektorns industriella och tekniska bas". (40:3) Vi ifrågasätter om detta hör hemma i en konstitutionell text. SKR anser att EU bör utveckla en ansvarsfull och restriktiv politik i fråga om handel med krigsmaterial och övriga vapen och att en hänvisning till EU:s uppförandekod därför bör tas med i konventionstexten.

Öppenheten
Det är säkert inte att övervärdera Sveriges roll i EU att notera den förändring mot större öppenhet som införts i EU efter Sveriges inträde 1995. De offentlighetsprinciper som sedan länge gällt i vårt land har bejakats av EU på flera områden. Vi ser fram emot att öppenheten skall bli ännu större, i linje med det löfte som ges, nämligen att ministerrådets sammanträden när det beslutar i lagstiftningsfrågor skall vara offentliga.

Möjligen kan det vara på sin plats att påpeka det självklara i att ökad öppenhet och offentlighet inte är liktydigt med förbättrad demokrati och större inflytande. Mer insyn och ökade kunskap om beslutsprocesserna är förutsättningar för och nödvändiga steg mot förbättrad demokrati i EU. Vad som slås fast i en konstitutionell text om öppenhet och demokratiska rättigheter måste också få konsekvenser i politiska beslut.

Kyrkors ställning
Det är med särskilt stor tillfredsställelse vi noterar vad som sägs i artikel 51 om vikten av att unionen respekterar och erkänner kyrkornas roll i Europa. Denna artikel skapar goda förutsättningar för det som föreslås, nämligen "öppen, tydlig och regelbunden dialog" mellan unionen och kyrkorna. Det är självklart att detta erkännande även gäller olika religiösa samfund och även "filosofiska och konfessionslösa organisationer", även om man kan förutse vissa svårigheter att definiera vilka dessa är.

Religionsfriheten
Till konstitutionsförslaget är fogat EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som antogs vid ministerrådets möte i Nice. I artikel 10 fastslås rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Tillsammans med artikel 11 om yttrandefrihet, artikel 12 om mötesfrihet, artikel 21 om icke-diskriminering och slutligen artikel 22 om religiös mångfald har EU skaffat sig ett tillförlitligt skydd för rätten att "utöva sin religion genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer".

Asyl
I EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs rätten till asyl i artikel 18 med hänvisning till Genèvekonventionen av den 28 juli 1951, protokollet av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning och andra relevanta fördrag. Mot bakgrund av denna artikel är det märkligt att konventionsförslaget i del II artikel 166-169 slopar de "ministandarder" som finns i gällande fördrag. Vi kan inte förstå detta på annat sätt än att tanken är att ingen medlemsstat skall avvika från de övriga genom att tillämpa en generösare asylpolitik. Det kan vi inte acceptera. Det är utifrån kyrkornas grundläggande värderingar felaktigt.

Avslutning
Detta yttrande har på den korta tid som stått till förfogande utarbetats inom SKR:s kansli i kontakt med representanter för kyrkorna och andra kristna organisationer.

Sundbyberg 2003-09-03

Sven-Bernhard Fast
generalsekreterare

Lennart Molin
bitr. generalsekreterare