Till Justitiedepartementet

FRIGIVNING FRÅN LIVSTIDSSTRAFF
Yttrande över utredningen om frigivningsprövning av livstidsdömda SOU 2002:26.

Om du köper en hebreisk träl skall han tjäna i sex år, men på det sjunde skall han friges. 2 Mos 21:2. I den mosaiska lagen, ursprung för vår kulturs rättssystem stadgas att till och med trälen har en frigivning att se fram emot. Utredningens förslag om prövning vart 10:e år ger den livstidsdömde samma möjlighet att se slutet på straffet och början på ett nytt liv i frihet.

Fängelsepräster, pastorer, diakoner och ordensfolk, verksamma inom Nämnden för Andlig vård inom Kriminalvården, (NAV) har erbjudits avge yttrande över SOU 2002:26 Frigivning från livstidsstraff. Vi har valt att skriva yttrandet tillsammans med vår huvudman, Sveriges Kristna Råd, som företräder praktiskt taget alla kyrkor i Sverige, se appendix.

Som representanter för kyrkorna har vi i den andliga vården inom kriminalvården varit aktiva i debatten om livstidsstraffets utformning. Särskilt starka invändningar reste vi när antalet livstidsdömda tredubblades under 1990-talet. Med förståelse för att den som avsiktligt tar en annan människas liv ska dömas med lagens strängaste straff har vi vänt oss mot livstidsstraffets godtyckliga utformning. Svensk kriminalvård har vare sig kunskaper, erfarenheter eller resurser att genomföra så långa strafftider, det har blivit destruktivt för både intagna och personal.

Vi som lever nära dessa människor anser att utvecklingen är på väg i en mycket farlig riktning. Människor som inte längre har något att kämpa för (för vilka det inte betyder något om de döms till ytterligare fem livstidsstraff ) och dessutom behandlas på ett kränkande och nyckfullt sätt, blir till sist desperata och kan vara oerhört farliga för anstalterna och för samhället.

Den politiskt baserade benådningen med omvandling av livstid till ett tidsbestämt straff är helt oacceptabel och strider egentligen också mot grundlagens uppdelning mellan styrande och dömande makt - enbart domstolarna ska fatta beslut om strafftider inte regeringen.

Därför har vi med stor tillfredställelse sett utredningens förslag:

Som medarbetare i den andliga vården inom kriminalvärden har vi dagligen kontakt med intagna, särskilt arbetar vi med de långtids- och livstidsdömda.

Utifrån våra dagliga erfarenheter är vi mycket starkt bekymrade över ett par saker.

Den kriminalvård som utredningen förutsätter finns ännu inte i verkligheten.
Det borde finnas förutsättningar för en välplanerad verkställighet med bearbetning av de egentliga problem som ligger bakom brottet, med behandlingsprogram, utbildning och frigivningsarbete för de livstidsdömda, men alltför många saknar detta. Vi skulle vilja säga att för de flesta är detta mycket bristfälligt.

Alltför många av de livstidsdömda upplever sig feldömda i domstolarna.
Eftersom de blivit dömda till lagens strängaste straff ställer de fullt befogade krav på att brottsutredningen skall vara fullständig, att försvarssidan på ett extra noggrant sätt skall pröva utredningen och att skuldfrågan skall vara "ställd utom allt rimligt tvivel".
Frågan blir om den nya rättegången efter tio år kommer att i grunden granska själva brottet eller om man enbart ska pröva förutsättningarna för frigivningen. Vi anser det absolut nödvändigt att domstolen i förekommande fall måste pröva skuldfrågan på nytt.

Kriterier för frigivningsprövningen.
Vi vänder oss emot utredningens beskrivning av kriterier för frigivningsprövningen (sid.14).
Där sätts skötsamhet före utveckling och utveckling anges inte gälla utveckling på det personliga planet, utan främst den dömdes villighet att medverka i den verkställighetsplan, som har utarbetats för honom.
Vår erfarenhet från den andliga vården visar att de som begått mord eller dråp mognar som människor genom att bearbeta sin svåra skuld. Detta är verkligen en fråga om att utvecklas på det personliga planet till en ny och medveten värdegrund, till empati och till engagemang för svaga och utsatta människor.
Vi menar att det är denna personliga utveckling som är själva grunden för skötsamhet, för att vilja behandla sin benägenhet till våldsanvändning och för att på ett realistiskt sätt börja arbeta med frigivningsförberedelserna och ett liv utan kriminalitet. Därför bör den personliga utvecklingen ges en stor tyngd när kriterierna sammanvägs.

Eftersom vi ser att en djupare existentiell bearbetning och en andlig medvetenhet för de flesta blir förutsättningar för att klara en lång strafftid och att på allvar förbereda sig för ett liv utan brottslighet har vi:
· startat ett "klosterprojekt" med månadslånga retreater, som ger intagna långtidsdömda möjligheter att under sakkunnig vägledning bearbeta hela sin livssituation.

· prövat en "ickevåldsutbildning", där intagna tillsammans med människor utifrån samhället får träning i att utveckla förmågan till konflikthantering och kännedom om ickevåldets filosofi och praktik.

Vi menar att dessa och andra arbetsmetoder måste utvecklas och noterar med tillfredställelse att utredningen lägger stor vikt vid att kriminalvården tillhandahåller programverksamhet och andra åtgärder som kan främja den dömdes personliga utveckling.

Sundbyberg den 30 september 2002

Sveriges Kristna Råd
Krister Andersson
Vice Ordförande

Thord-Ove Thordson
Generalsekreterare

För NAV-medarbetarna
Kjell Mazetti
NAV-konsulent

Appendix.

MEDLEMSKYRKOR I SVERIGES KRISTNA RÅD

- Den Lutherska kyrkofamiljen
Svenska kyrkan med Evangeliska FosterlandsStiftelsen
Estniska evangelisk-luterska kyrkan
Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan
Ungerska protestantiska kyrkan

- Den katolska kyrkofamiljen
Stockholms katolska stift

- Den ortodoxa/österländska kyrkofamiljen
Armeniska apostoliska kyrkan
Bulgariska ortodoxa kyrkan
Estniska ortodoxa kyrkan
Etiopiska ortodoxa kyrkan
Finska ortodoxa församlingen i Sverige
Koptiska ortodoxa kyrkan
Makedonska ortodoxa kyrkan
Rumänska ortodoxa kyrkan
Ryska ortodoxa kyrkan - Kristi förklarings församling)
Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet)
Serbiska ortodoxa kyrkan
Syrisk-ortodoxa ärkestiftet
Syrisk-ortodoxa patriarkaliska ställföreträdarskapet
Österns assyriska kyrka

- Den frikyrkliga kyrkofamiljen
Evangeliska frikyrkan (observatör)
Franska reformerta kyrkan
Frälsningsarmén
Metodistkyrkan i Sverige
Pingströrelsen (observatör)
Sjundedags Adventistsamfundet (observatör)
Svenska Alliansmissionen
Svenska Baptistsamfundet
Svenska Frälsningsarmén
Svenska Missionsförbundet