Till
Näringsdepartementet
103 33 STOCKHOLM

Yttrande över Europeiska kommissionens grönbok om en europeisk strategi för försörjningstrygghet för energi KOM 2000(769)

Sveriges Kristna Råd har tagit del av EU:s grönbok om en europeisk strategi för säkerhet i energitillgången Sveriges Kristna Råd består av 25 medlemskyrkor och 3 kyrkor som är observatörer. Dessa 28 kyrkor representerar tillsammans praktiskt taget alla kristna kyrkor och samfund i Sverige.

Sveriges Kristna Råd, liksom dess internationella motsvarigheter Europeiska kyrkokonferensen och Kyrkornas Världsråd på den icke-katolska sidan samt COMECE och Justitia et Pax på den katolska sidan, har under många år aktivt arbetat med frågorna om miljön. Under 1990-talet, framför allt i samband med Kyotomötet, har klimatfrågorna haft en prioriterad plats på agendan inom den ekumeniska rörelsen. I augusti 2000 lämnade vi ett remissyttrande om förslaget till svensk Klimatstrategi.

Allmänt:
Energifrågor och klimatfrågor hör intimt ihop. Det är med stor oro medlemsländerna noterar EU:s stora beroende av fossila energikällor, i nuläget 79 procent, vilket är en siffra som riskerar att öka eftersom energibehovet kan stiga snabbare än den nya tillgången på förnyelsebar energi. Andelen förnyelsebar energi är endast sex procent i EU idag.

Det är bra ur miljösynpunkt att kolbrytning och kolanvändning har minskat och minskar i användning, men vi är bekymrade för att EU beräknas öka sitt importberoende av energi från nuvarande 50 procent till 70 procent om 20-30 år. Det ökande beroendet av olja från Mellanöstern och gas från Ryssland kommer, som utredningen påpekar, att innebära en allt större sårbarhet för EU i säkerhetspolitiskt hänseende. Transporterna som sådana kommer också medföra miljömässiga risker. 90 procent av oljan transporteras med sjöfart på tankbåtar som blir allt äldre. Även ekonomiskt ökar riskerna eftersom EU inte har kontroll över energipriserna. Det kan enligt grönboken påverka EU:s ekonomiska utveckling negativt och minska EU:s politiska inflytande i världen.

Det som bekymrar oss mest är att EU för närvarande inte är i en position att svara på utmaningen i klimatfrågan och kunna möta sina åtaganden från Kyotoprotokollet. Klimatforskarna blir allt säkrare på sambandet mellan förbränning av fossila bränslen och ändrade klimatförhållanden på jorden. Temperaturen har ökat 0.6 grader Celsius under 1900-talet och beräknas att stiga med 1.4 -5.8 grader Celsius under detta århundrade. De naturliga svängningarna vid El Niño har förstärkts sedan 1970, extremsituationer av torka och översvämningar kommer att öka än mer i framtiden. Livsmedelsproduktionen beräknas sjunka 10-30 % i tropiska och subtropiska områden till 2050. Denna katastrofala situation för en stor del av världens befolkning kommer att få allvarliga effekter rent humanitärt. Det kan också skapa globala säkerhetspolitiska problem samt öka migrationstrycket på Europa som kommer att drabbas relativt sett mindre av klimatförändringarna.

Om EU skall klara åtagandena från Kyoto-protokollet och minska sitt importberoende av fossil energi så måste bl a följande punkter beaktas.

1. EU-ländernas energipolitik måste samordnas så att inte åtgärder i olika länder motverkar
varandra. En samordning förstärker dels EU:s förhandlingsläge vid inköp av energi externt, dels förbättrar det möjligheterna att styra energianvändningen till de mest miljövänliga alternativen.

2. Mer resurser måste satsas på forskning och investeringar i förnyelsebara energikällor. Det är rimligt att det tas ut skatt på fossila bränslen för detta ändamål, eftersom dessa skapar lokala, regionala och globala miljöproblem. Utvecklingen av alternativa energikällor och energieffektivitet kan ge positiva sysselsättningseffekter. Om EU är framgångsrikt med denna utveckling kan det få goda miljöeffekter i andra delar av världen och ge EU-länderna exportinkomster.

3. Det är ett problem att transportsektorn så snabbt ökar sin förbrukning av olja. Flygtrafiken väntas t ex öka med 90 procent till 2010 och godstransporterna på landsväg väntas under samma period öka med 50 procent. Den totala transportkostnaden bör beräknas när man jämför olika transportmedel. Miljökostnaden bör beräknas fullt ut. Miljöeffekter i naturen (försurning) och hälsoeffekter för människor måste beaktas. T ex bör problem med bilavgaser, marknära ozon, hälsoproblem (astma) och skördenedsättningar redovisas i den ekonomiska kalkylen.

4. En nödvändig förutsättning för att politiska beslutsfattare ska kunna ta strategiskt viktiga och kännbara beslut i en mer samordnad energipolitik i EU är att kunskapen om miljö- och energifrågornas effekter på hälsa, miljö på lokal, regional och global nivå stärks i breda folkgrupper. Här kan folkbildning spela en stor roll både i de nuvarande EU-länderna och i ansökarländerna. Mycket energi kan sparas genom energibesparande åtgärder i belysning, hushållsapparater och uppvärmning. Rekommendationer om dessa åtgärder bör kunna stödjas genom information från nationella organ.

5. I stället för att satsa ytterligare medel på stora reservlager av fossila bränslen, och befästa beroendet av fossila bränslen, ser vi det som mer strategiskt att satsa dessa resurser på forskning om energisnål teknik, förnyelsebara energikällor samt prioritera en mångfald av energikällor. Det minskar också sårbarheten. Av säkerhetsskäl torde det dock vara bra att inte helt tömma förråden av olja och naturgas i t ex Nordsjön inom de närmaste decennierna samt att tills vidare behålla möjligheten till en reservbrytning av kolbrytning i Europa.

6. Förnyelsebara energikällor bör inte straffas med höga skatter, tvärt om bör de få ett likartat stöd i olika länder. För biobränslen bör risken beaktas att uttag från skogsmark har en klart negativ effekt på markförsurning och påverkar kolcykeln negativt i klimathänseende. Det vill säga, tar man ut mer av toppar och grenar vid avverkning så kommer mindre kol att bindas i markens översta jordlager. Kolet frigörs i stället som koldioxid vid förbränningen för energiändamål. Vid stort uttag av biobränslen från skog blir det mindre dött material som förmultnar i skogen, vilket leder till en snabbare naturlig försurning av skogsmarken. Detta är särskilt allvarligt här i Skandinavien eftersom våra jordar är mycket försurningskänsliga.

7. Så länge kärnkraftens problem med säkerhet och slutförvaring av radioaktivt bränsle inte har lösts, kan den inte ingå i en energistrategi för en hållbar utveckling. Dilemmat är att när kärnkraften tas ur bruk ersätts den av fossila bränslen. På kort sikt fyller den ett gap i energiförsörjningen medan andra former av energi tas fram. På lång sikt kan emellertid varken kärnkraft eller fossil energi ingå i en hållbar energistrategi på grund av de risker som de medför.

8. För att komma tillrätta med den växande obalansen mellan bil- och tågtrafiken måste ytterligare investeringar i infrastruktur för tågtrafiken prioriteras.

Detta yttrande har beretts av Anders Ölund på Avdelningen för internationell mission och diakoni samt ekumenik vid Svenska kyrkans kyrkokansli i Uppsala.

Stockholm 2001-02-23

Thord-Ove Thordson
Generalsekreterare

Lennart Molin
Områdesansvarig för socialetik