Yttrande över
Lindqvists Nia - nio vägar att utveckla bemötande av personer med funktionshinder
SOU 1999:21

Sveriges Kristna Råd, SKR, som med sina 25 medlemskyrkor – lutherska, frikyrkliga, katolska och ortodoxa österländska – företräder praktiskt taget samtliga kristna kyrkor och samfund i Sverige (se appendix) har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade utredning.

Genom sin arbetsgrupp för handikappfrågor har Sveriges Kristna Råd noggrant följt utredningens arbete och tagit del av olika dokument och delrapporter. Vi kan med glädje och tacksamhet konstatera att utredningens arbete grundat sig på stor erfarenhet, kunskap och närhet till personer med funktionshinder.

Dock konstaterar vi med oro den mörka bild som tonar fram och att många personer med funktionshinder känner sig misstrodda, kontrollerade och ifrågasatta. Vår erfarenhet stämmer också överens med utredningens.

Principiellt håller vi med utredningens förslag om att stärka den enskildes rätt samt förändra och förbättra bemötandet.

Vi tillstyrker de nio förslagen och ger följande kommentarer:

1) Lagfäst rätten till delaktighet
Allas rätt till delaktighet är självklar i ett demokratiskt samhälle. Att skriva in detta i grundlagen är en klar och tydlig markering som har stort principiellt värde. Vi tillstyrker förslaget.

2) Stopp för domstolstrotset
Frågan om domstolstrots är oerhört viktig och får inte enbart bli en ekonomisk fråga. Vi tar avstånd från de särskilda yttranden som sakkunniga Ingrid Söderström och Margareta Liljeqvist anfört (sid. 151 155). Vi tillstyrker förslaget om vitesföreläggande.

3) Skapa klarhet om "Råd och stöd"
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har inneburit en helt ny livssituation för personer med funktionshinder. Kunskapen om insatsen råd och stöd saknas tyvärr hos brukarna.. Oklarheter om vad insatsen innebär måste förtydligas, exempelvis ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting, gränsdragning mellan habilitering och rehabilitering. Vi tillstyrker förslaget.

4) Vidga rätten till tillgänglig samhällsinformation
Vi anser det vara en självklarhet att var och en skall ha rätt till samhällsinformation.

5) Inför en funktion för hantering av synpunkter och kritik på bemötandet
Beroendeställningen mellan handläggare och brukare får inte påverka ett beslut angående berättigade insatser. Det är viktigt att denna funktion är fri och oberoende.

Förslaget på en kommunal kvalitetsnämnd bör bearbetas ytterligare. Vi utgår från att denna instans utgörs av personer med god kunskap och erfarenhet av handikappfrågor samt förmåga till empati.

6) Utveckla brukarstödscentra
För att brukarstödscentra skall fungera krävs både kunskap och flexibilitet. Vi tillstyrker förslaget att brukarstödet skall stärka den enskildes ställning. Brukarstödet kan vara ett viktigt komplement till handikapporganisationernas egna verksamheter.

Vår erfarenhet är att barn som saknar tydlig diagnos, men som är i behov av särskilt stöd, inte får detta inom ramen för skolans verksamhet. Brukarstödscentra bör vara tillgängligt även för dessa barn och deras anhöriga.

7) Öka kompetensen om bemötande
Det nationella kompetensutvecklingsprogrammet som utredningen beskriver är mycket tilltalande (sid. 68). Ideologisk grundsyn och etiska värderingar bli allt viktigare i samhället.
Vi har under ett flertal år arbetat tillsammans med de kristna studieförbunden – Frikyrkliga studieförbundet, Sveriges Kyrkliga Studieförbund och KFUK/Ms studieförbund – med attityder och värderingar utifrån MOD-metoden (Mångfald Och Dialog). MOD-materialet "Lika I Värde" är ett väl beprövat redskap som på ett djupare plan bearbetar handikappfrågorna. Våra erfarenhet av denna metod är mycket positiva.

8) Stärk handikappforskningen
I ett mångkulturellt samhälle är det viktigt att ha kunskap om olika kulturers syn på funktionshinder. Personer med funktionshinder från andra kulturer hamnar lätt "vid sidan om". Handikapporganisationer och invandrarorganisationer bör uppmuntras i att utveckla gemensamma strategier.

Ett exempel som vi vill lyfta fram är forskningen kring sällsynta diagnoser. Vi efterlyser ett bättre bemötande av personer med sådana diagnoser. Vår erfarenhet är att forskningen verkar vara mer inriktad på genteknik och genetiska förändringar. Detta kan i sin förlängning leda till utsortering, eftersom man uppfattas som resurskrävande och icke lönsam.

Forskningen måste vara fri och oberoende i förhållande till kommersiella intressen.

9) Gissla fördomen
Vi instämmer i utredningens konstaterande att kunskap minskar fördomar. Det finns olika former för att öka denna kunskap. Humor och satir är i många sammanhang ett lämpligt instrument, men bör givetvis kompletteras med en djupare bearbetning. Ett sätt är att arbeta processinriktat enligt MOD-metodiken.

Sammanfattning
Ur vår kristna synvinkel är bemötandeutredningen en viktig utredning. Grundprincipen i den kristna människosynen är det mänskliga livets helighet, att varje människa har ett unikt värde och en integritet som inte får kränkas. Ändå finns alltför många exempel och berättelser, även från kyrkor och församlingar, på attityder och bemötande som inte grundar sig på dessa värderingar.

Vi uppskattar den öppenhet som kännetecknar utredningen och vill på vårt sätt medverka till att forma ett samhälle som kännetecknas av alla människor unika och lika värde.

Detta yttrande har utarbetats av Birgitta Mattsson och Curt Karlsson i det ekumeniska nätverket för handikappfrågor och fastställts av Sveriges Kristna Råds arbetsutskott 1999-06-23.

SVERIGES KRISTNA RÅD

Kerstin Enlund
ordförande i arbetsutskottet

Thord-Ove Thordson
generalsekreterare