Senior 2005
Socialdepartementet
103 33 Stockholm

Yttrande över
"Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring", SOU 2002:29.
Diskussionsbetänkande av den parlamentariska äldreberedningen SENIOR 2005

Sveriges Kristna Råd består av 25 medlemskyrkor och 3 kyrkor som är observatörer. Dessa 28 kyrkor representerar tillsammans praktiskt taget alla kristna kyrkor och samfund i Sverige.

Sveriges Kristna Råd och Sveriges Frikyrkosamråd har tagit del av betänkandet
Vi vill lämna följande synpunkter:

1. Sammanfattning
Den kristna kyrkan har alltid varit en mötesplats över generationsgränserna. I den kristna församlingen ryms människors liv från vaggan till graven. Där finns en aktning och respekt för den äldre och en syn på att livet ska få levas värdigt till det sista andetaget.

I kyrkan pågår också ett kontinuerligt samtal omkring liv och död. En brist i "Riv ålderstrappan" är att förberedelsen för att bryta upp från jordelivet inte nämns i någon mening. Att undvika att tala om döden är att lämna människan ensam med djupa frågor som kan skapa handlingsförlamning och depression om de ej får bearbetas. Att det är varje människa förelagt att en gång dö är det enda vi säkert vet om vår livsresa.

I arbetet att motverka ålderism och öppna möjligheter för ett mer flexibelt livslopp är det attitydskapande arbetet viktigt. Det behövs ett samhälle med normer om förtroende, tillit och ömsesidighet. I bemötandet och behandlingen av barn och äldre kan vi avläsa vårt samhälles moral. Senior 2005 ger goda och nödvändiga fingervisningar för hur människors kapacitet och möjligheter ska kunna tas tillvara i ett förändrat livslopp.

Om enbart produktion och konsumtion motiverar livet blir barn och äldre lätt en belastning. Ett förakt för svaghet sprids i det prestationsinriktade samhället. Vi tror att det är nödvändigt att återerövra synen på människan som värdefull för sin egen och en värdegrund som genererar respekt och samhörighet. Attitydförändringar tar tid och där behövs insatser när det gäller språkbruk, lagstiftning, ersättningssystem och annat som SENIOR 2005 förtjänstfullt tar upp.

2. Att åldras
· De äldre invandrarnas situation är dåligt belyst med endast ett intervjumaterial med ett 30-tal personer mellan 53-65 år, alla bosatta i Stockholmstrakten. Den gemensamma upplevelsen av utanförskap och avsaknaden av svenska vänner kräver uppmärksamhet. Vi förvånas över att ingen invandrare finns med i den annars mycket tänkvärda och lättlästa antologin "I livsloppet".
· Beredningen skulle i sitt arbete utgå från ett genderperspektiv, men kvinnors dubbelarbete med omsorg om familj och barn som, när barnen flugit ut, ofta övergår till omsorg om åldrande föräldrar och anhöriga uppmärksammas knappast. Den stora merparten av äldreomsorg utförs av familjemedlemmar. Hur ska män ändra sina livsmönster för att bidra till äldreomsorgen? Statistik behöver upprättas över anhörigarbetet
· Äldre kvinnor är ofta utsatta för dubbla negativa attityder i en ungdomsfixerad kultur. Positiva möjlighetsskapande bilder för den äldre kvinnan bidrar till att frigöra kraft och arbetsenergi som kommer samhälle och individ till godo. Sluta underskatta män som medkännande människor med kapacitet att vårda dem som står dem nära. Bildningsförbund, frivillighetsorganisationer och inte minst kyrkor och samfund bör inbjudas och ges resurser att hjälpa till i detta långsiktiga attitydförändrande arbete.
· En ökad individualisering av livsloppet med varvning av utbildning, samhällsengagemang och arbetsliv kräver en ny ekonomisk flexibilitet, t.ex. att studiestödsmöjligheten finns kvar under hela livsloppet.

3. En åldrande befolkning
Flexibelt livsloppsmönster lyfts fram som en nyckelfråga för ett aktivt åldrande av såväl OECD (sid 146) som Senior 2005. Det finns mycket positivt med ett förändrat livsloppsmönster men vi vill också lyfta fram några faror.:
· En fara är försämrade pensionsvillkor och att människor åter tvingas arbeta längre än vad kropp och psyke orkar med.
· Kvinnor kan drabbas av ytterligare dubbelarbete och inte få den chans till frigörelse från roller och begränsningar som pensionen kan innebära.
· Institutet för framtidsforskning förutser att den svenska ekonomin om 20 år kan befinna sig i en prekär situation med låg tillväxt, lågt sparande, budgetunderskott och bytesbudgetunderskott. Den utvecklingen kommer att ställa den samhälleliga solidariteten och välfärdsamhället inför en svår utmaning när det gäller fördelning av resurser och detta måste förberedas. Att enbart stimulera barnafödandet samt höja invandring av arbetskraft tror vi inte räcker. Samhällets värderingar, möjligheter till delaktighet och engagemang i samhällsutvecklingen behöver stimuleras och främjas. I detta arbete bör frivillighetsorganisationer och kyrkors erfarenheter och kunskaper kunna vara behjälpliga.

4. Fyra nycklar till framtiden

Senior 2005 anser att äldrepolitiken, liksom all annan politik, behöver en värdegrund som hävdar människans värde och människans väl. Vi vill instämma i detta samt positivt stödja de fyra huvudnycklarna inför framtiden. Vi vill fästa uppmärksamhet på några områden
· Äldreombud som kan föra de äldres talan bör få utbildning och göras tillgängliga för den äldre befolkningen.
· Kartlägg äldre människors behov varje eller vartannat år. Utgå från ett urval av kommuner och ta reda på hur äldre lever, vad de själva anser, vad de vill, vad de har för förslag.
· Barn nämns inte någon gång i SENIOR 2005. Barns behov och rättighet av äldre finns över huvud taget inte med i betänkandet. Viktigt att barn och äldre hittar mötesplatser och att samhället bidrar och uppmuntrar dessa möten.

5. Arbetsliv
Vi instämmer i de åtgärder Senior 2005 föreslår som att öka möjligheterna till deltidsarbete, öka möjligheter till att byta yrke eller starta eget, förändra studiemedelssystemet, så att äldre ges möjlighet att studera och genom validering ge behörighet till utbildning eller annat yrke. En kombination av pension och förvärvsarbeten bör kunna presenteras.

6. Samhällsliv
Aktivt åldrande förutsätter en väl fungerande närmiljö. De öppna offentliga rummen som bibliotek, allaktivitetshus, motionsanläggningar, kyrko- och föreningslokaler är viktiga. Största hotet mot ett aktivt åldrande tycks isolering och ensamhet vara. Vi vill peka på några områden i farozonen.
· Vilka konsekvenser kommer avreglering av offentliga rum såsom posten och SJ att få. När offentliga rum stängs minskar mötesplatser för dem som är utanför förvärvslivet. Ny teknik kan resa krav på kunskaper som det kan vara svårt att skaffa sig om man lämnat arbetslivet. Vi tror att detta kan verka isolerande och begränsande för den äldre generationen. Staten bör, som SENIOR 2005 påpekar, ta ansvar för att post- och teletjänster organiseras så att de är tillgängliga i såväl stad som lands- och glesbygd. Nedmontering av postkontor har medfört en försämrad service och svårigheter för många äldre. SJ:s minskade kontor och tillgänglighet likaså.
· Att kunna bo kvar i sitt hem och få service i hemmet är för många en god lösning. Viktigt att se hur situationen fungerar idag. Svårigheter att behålla personal inom hemtjänst, att möta de äldres behov alltifrån behov av promenader och kulturella aktiviteter till hjälp med dagliga bestyr som städning och medicinering. Hur uppvärdera dessa yrkesinsatser och locka män att delta i denna samhällsinsats?

7. Vardagsliv
Vi instämmer i att ökade kunskaper om åldrande behövs hos många aktörer. Äldre personers hälsa, boende och närmiljö samt tillgång till handel, service och trafiklösningar är huvudfrågor inför framtiden. Trygghet är också ett nyckelbegrepp i vardagslivet alltifrån ekonomisk trygghet till att våga röra sig inomhus och utomhus utan risk för skador eller rädsla för överfall. Trygghet rankas oftast högst i undersökningar om vad människor värderar inför ålderdomen. Allvarligt är att våld mot äldre förekommer i sådan omfattning att det blivit ett allvarligt problem. Situationen för äldre brottsoffer bör uppmärksammas mer.

Vi vill ytterligare göra följande påpekanden:
· Ge ökade möjligheter för planering och önskemål inför ålderdomen, t. ex när det gäller val av boende. Vi ifrågasätter om det är biståndshandläggare och länsrätt som ska avgöra boendet istället för den äldre tillsammans med sina anhöriga.

· Ge kyrkor och ideella organisationer möjligheter att driva äldreboende i anslutning till sin verksamhet. En grundläggande idé och intressegemenskap finns då som kan vara av stor betydelse för trivsel och aktiviteter.
· För äldre invandrare är språket ofta en barriär som man ej lyckas ta sig över. Att ha tillgång till språkkompetent personal på äldreboende är ett sätt att minska den utanförskapskänslan som många äldre invandrare beskriver.

Avslutningsvis vill vi lyfta fram en mening som är ofta förekommande i betänkandet : "fortsatt forskning är nödvändigt". Vi vill också uppmuntra förändrade attityder till äldre och åldrande. Åldrande är en naturlig del av livet och något att aktivt planera för. Förr hade den äldre generationen en given plats med sitt kunnande och sin livserfarenhet. Nu nonchaleras ofta erfarenhet och värdesätts inte. Det är en utmaning att ändra på detta och stävja förakt och missaktning för äldre. En barnahand i en gammal människas hand ger det rätta perspektivet på livet och endast i den goda generationsöverskridande relationen bygger vi tillsammans det goda samhälle.

Detta yttrande har beretts av Sveriges Frikyrkosamråds arbetsgrupp för andlig vård i öppen vård samt behandlats i SKRs styrelse och slutligen fastställts i SKRs arbetsutskott.

Sundbyberg 2002-10-25

Henrik Roelvink
Ordförande i arbetsutskottet
Sveriges Kristna Råd

Thord-Ove Thordson
Generalsekreterare för
för Sveriges Kristna Råd

Marianne Andréas
Frikyrkosamordnare
Sveriges Kristna Råd/
Sveriges Frikyrkosamråd