Kammarkollegiet
Sveriges Kristna Råd (SKR) och Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) har båda fått en ansökan om registrering av trossamfundet Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Sverige för yttrande. Särskilt efterfrågas upplysningar om vilka andra trossamfund och organisationer i Sverige som kan ha intresse av namnet Syrisk Ortodoxa kyrkan i Sverige. Av remisskrivelsen framgår att kammarkollegiet har fått uppgifter om att det fram till början av 1990-talet fanns ett syrisk-ortodoxt samfund som då splittrades i två av varandra oberoende samfund, varav Syrisk Ortodoxa kyrkan i Sverige är ett. Vår bild är delvis en annan - kyrkan har inte splittrats i två oberoende samfund men är sedan ett antal år delad i två administrationer, som står under ledning av samme patriark. Syrisk-ortodoxa kyrkan är känd av både SKR och SST - som medlemskyrka i Sveriges Kristna Råd från starten i december 1992 och som statsbidragsberättigat trossamfund sedan mitten av 1970-talet. Internationellt leds Syrisk-ortodoxa kyrkan från Damaskus av Syrisk-ortodoxa patriarkatet med patriarken HH Ignatius Zakka I Iwas, Patriark av Antiokia och hela Östern. Kyrkan har idag genom utvandring från Mellanöstern förgreningar i många länder i Europa, Nordamerika, Sydamerika, Asien och Australien. Denna globala kyrka, som internationellt och ekumeniskt är känd som den syrisk-ortodoxa kyrkan med anspråk på att vara grundad i Antiokia år 37 e Kr, styrs av patriarken och den heliga synoden enligt kyrkans kanoniska lag. I Sverige etablerades den syrisk-ortodoxa kyrkan i samband med invandringen av syrisk-ortodoxa kristna från framför allt östra Turkiet, Libanon och Syrien. På grund av spänningar som uppstått inom kyrkan i Sverige accepterade patriarken 1994 att kyrkan i Sverige delades i två administrationer: Syrisk-ortodoxa ärkestiftet och Syrisk-ortodoxa patriarkaliska ställföreträdarskapet, vardera under ledning av en ärkebiskop. Samtidigt markerades att dessa parallella administrationer inom samma geografiska område båda tillhör Syrisk-ortodoxa kyrkan och tillsammans utgör Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. I ett dokument om denna administrativa åtgärd som vi fick från patriarkatet i juni 1994, bil. 1., klargjordes att de båda administrationerna genom en förenad kommitté skulle uppträda gemensamt i relation till svenska myndigheter och andra kyrkor. De båda ärkebiskoparna skulle tillsammans företräda den syrisk-ortodoxa kyrkan i Sveriges Kristna Råd. Denna ordning har gällt sedan dess. I Sveriges Kristna Råds styrelse företräds den syrisk-ortodoxa kyrkan växelvis av de två administrationerna och de statliga bidragen till den syrisk-ortodoxa kyrkan fördelas mellan de två administrationerna. Inom båda dessa administrationer finns idag ett omfattande församlingsarbete med spridning över stora delar av landet. Utöver dessa två administrationer känner vi ingen annan organisation som kan göra anspråk på namnet "Syrisk Ortodoxa kyrkan i Sverige" eller har namn som är förväxlingbart med detta. Föreliggande ansökan om registrering av Syrisk Ortodoxa kyrkan i Sverige som trossamfund kommer från den organisation som skapats av församlingarna inom det patriarkaliska ställföreträdarskapet under ledning av ärkebiskop Benyamin Atas. Eftersom både SKR och SST känner de två administrationerna som tillsammans utgörande en kyrka med namnet "Syrisk-ortodoxa kyrkan" var det naturligt för oss när vi fick remissen att inbjuda de båda ärkebiskoparna till samråd i frågan om registrering av namnet Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Enligt vår bedömning skulle det ha stämt bättre överens med kyrkans självförståelse och den praktiska verkligheten om de två administrationerna gemensamt hade sökt registrering som trossamfund under namnet Syrisk-ortodoxa kyrkan med möjlighet att registrera de två administrationerna som delar av detta trossamfund. Vi har också konsulterat patriarken HH Zakka I Iwas i ärendet och han har muntligt understrukit vikten av att frågan kan lösas i dialog mellan de båda administrationerna och på nytt markerat att den internationella Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige företräds av de två ärkebiskoparna gemensamt. Vi har inte lyckats få till stånd ett gemensamt möte med båda ärkebiskoparna men vi har mött ärkebiskop Benyamin Atas. Detta samtal bekräftade att patriarkaliska ställföreträdarskapet med dess ärkebiskop Benyamin Atas är mycket angeläget om att kunna registreras som trossamfund i Sverige och har sökt samråd och samverkan med ärkestiftet kring en sådan ansökan. Från ärkebiskop Julius Abdulahad Shabo har vi fått en skriftlig kommentar som bifogas med detta yttrande, bil. 2. Denna kommentar ger ingen indikation på att ärkestiftet för närvarande är intresserat av en sådan registrering för sin egen del. Detta överensstämmer med uppgifterna från patriarkaliska ställföreträdarskapet, som i stället har valt att söka registrering på egen hand men markerat att det registrerade trossamfundet ska vara öppet för ärkestiftet och dess församlingar för senare anslutning. Av båda dessa kontakter med ärkebiskoparna i Sverige har framgått att det finns en tydlig spänning mellan den internationella kyrkorätten i Syrisk-ortodoxa kyrkan och den svenska föreningsrätt som varit vägledande för uppbyggnaden av den sökande organisationen, Syrisk Ortodoxa kyrkan i Sverige. Vi inser att det skulle vara av stort värde för det patriarkaliska ställföreträdarskapet inom Syrisk-ortodoxa kyrkan att kunna registreras som trossamfund och skulle gärna i princip ha tillstyrkt en sådan registrering. Det är dock uppenbart att även Syrisk-ortodoxa ärkestiftet kan göra anspråk på namnet Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige eller förväxlas med detta om den administration som nu sökt registrering skulle registreras under detta namn.
Anders Arborelius Thord-Ove Thordson
Jan-Erik Levy |
|||