103 33 Stockholm

Yttrande över
Draft additional Protocol to the Convention for the Protection of Human Rights and Dignity with regard to the Application of Biology and Medicine, on Transplantation of Organs and Tissues of Human Origin.

Sveriges kristna råd (SKR) som med sina 25 medlemskyrkor - lutherska, frikyrkliga, katolska och ortodoxa/österländska - företräder praktiskt taget samtliga kristna kyrkor och samfund i Sverige (se appendix) har tagit del av det i rubriken nämnda dokumentet och vill här avge följande yttrande.

I detta yttrande deltar även Sveriges Frikyrkosamråd som genom överenskommelse under våren 1999 integrerats i Sveriges Kristna Råd och numera utgör frikyrkofamiljen inom SKR.

De i dokumentet redovisade förslagen överensstämmer huvudsakligen med de synpunkter som kyrkorna vid ett flertal tillfällen lämnat som svar på statliga utredningar, bl.a. i samband med sina remissvar på Transplantation – etiska, medicinska och rättsliga aspekter (SOU 1989:98 och 99).

När det gäller frågan om samtycke till organdonation har kyrkorna dock inte varit ense i sina svar. Svenska kyrkans centralstyrelse och dåvarande Sveriges Frikyrkoråd har, med hänvisning till autonomiprincipen, som sin syn hävdat att samtycke till organdonation med avliden donator endast kan göras av donator under sin livstid, medan Stockholms katolska stift hävdat att man enligt godhetsprincipen måste kunna tolka en avliden persons vilja i riktning mot ett samtycke. Samtidigt som de svenska kyrkorna avgav sitt svar förenades de tyska kyrkorna, såväl den katolska som de evangeliska, i ett svar som påminde om den syn som kom till uttryck i svaret från Stockholms katolska stift. Denna syn är också i överensstämmelse med nu gällande svensk lag. Det synes också som om kyrkorna accepterat den nu gällande transplantationslagen.

Här följer några synpunkter på innehållet i övrigt.

Part A

Article 13.
Artikeln talar om möjligheten att ta vävnader etc. (regenerative tissue) från levande, icke beslutskompetenta, personer. De undantag som står angivna i punkten 2 är problematiska. Denna fråga behöver diskuteras ytterligare innan beslut i frågan kan fattas.

Part B

Article 2.
19. Sveriges kristna råd vill här betona vikten av att ett protokoll kommer till stånd som reglerar frågan om transplantation av organ från embryon och foster etc.

Article 3
31. Det är viktigt att organisatoriska och administrativa rutiner regleras.

33. Skrivningen här bör skärpas, både vad avser risker och illegal och oetisk hantering av organ. Framför allt bör termen oetisk ingående diskuteras. Vad som är etiskt och oetiskt kan endast avgöras om man ser de aktuella problemen ur ett helhetsperspektiv.

Article 6.
44. En viktig fråga som aktualiseras genom den där angivna texten är vilka påfrestningar en dödssjuk människa skall få utsättas för. Å ena sidan står hoppet till en transplantation och fortsatt liv, å andra sidan kan ett icke fullgott organ medföra ytterligare lidande. Denna fråga måste ytterligare utredas och diskuteras.

Article 9
54. Här talas om en etisk kommitté. Sveriges Kristna Råd kan instämma i behovet av en sådan kommitté men vill också betona vikten av att denna får rätt sammansättning. Förutom medicinsk expertis bör i en etisk kommitté ingå filosofisk och teologisk sakkunskap samt företrädare för allmänheten.

Article 10
59. Paragrafen avser levande donator, och det är av yttersta vikt att organ inte tas med mindre att det medicinska teamet kan garantera att det inte föreligger någon allvarlig risk för givaren. Eftersom sådana garantier inte kan lämnas till fullo, måste samtal föras om hur man skall förfara om givaren skadas i samband med donationen.

Article 12
66. Denna punkt är enligt Sveriges Kristna Råds mening mycket viktig. Den uttrycker också vikten av att en levande donator inte utsätts för press utan kan ge sitt svar fritt.

Article 13
69 - 73. Det är tveksamt om en beslutsinkompetent person över huvud taget skall få bli donator, i synnerhet om den egna hälsan riskeras. Paragraferna bör få en formulering som tydligt markerar att en sådan person inte kommer att betraktas som medel för någon annan.
Det heter att riskerna bör vara acceptabla. Frågan är om det skall vara tillåtet att utsätta en person för risker över huvud taget. Formuleringen i paragraf 73 om "the balance between risk and benefit" är enligt Sveriges Kristna Råds uppfattning högst diskutabel. Rådet är medvetet om det dilemma som uppstår när av två minderåriga syskon det ena har vävnader etc. (regenerative tissue) som det andra behöver för att kunna leva, samtidigt som själva donationsförfarandet innebär risker för givaren.

75. Också här behövs en allsidigt sammansatt kommitté.

Article 16.
85. Sveriges Kristna Råd har i olika sammanhang informerat om vikten av donationskort alternativt att låta registrera sin inställning till en eventuell donation. Risken med ett centralt register är att en person kan ångra en hållning han eller hon tidigare låtit registrera, utan att den ändrade hållningen registreras. Därför bör människor uppmanas att förvara ett eventuellt donationskort tillsammans med de identitetshandlingar som en person vanligtvis bär med sig.

87. Det är önskvärt att den erforderliga lagstiftningen gäller för hela den europeiska unionen.

Article 19
96-97. Kyrkorna stöder den angivna hållningen att ingen skall kunna tjäna pengar på att bli donator. Däremot måste garantier uttryckligen ges för att en donator som skadas i samband med donationen skall få all den ekonomiska hjälp som behövs för att kunna leva vidare under någorlunda drägliga omständigheter.

I övrigt ansluter sig Sveriges Kristna Råd till den föreslagna skrivningen.

Detta yttrande har utarbetats av docent Gert Nilsson i samråd med teol. dr. Anne-Marie Thunberg och fastställts av Sveriges Kristna Råds arbetsutskott 1999-06-07.

För Sveriges Kristna Råd

Kerstin Enlund
ordförande i arbetsutskottet

Thord-Ove Thordson
generalsekreterare