Till
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
SOU 2001:6 Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut
Sveriges Kristna Råd (SKR) har tagit del av slutbetänkadet av Kommittén
om vård i livets slutskede Döden angår oss alla – värdig vård
vid livets slut (SOU 2001:6). Svenska kyrkan avger eget yttrande.
SKR lämnade i maj 2000 tillsammans med Sveriges frikyrkosamråd (FSR)
och Föreningen för frikyrkornas anställda i sjukhuskyrkan ett omfattande
svar på delbetänkandet med samma namn som slutbetänkandet och med
beteckningen SOU 2000:6. Vi hänvisar till detta yttrande som innehåller
kommentarer och ändringsförslag som gäller även för slutbetänkandet.
Inledningsvis vill vi uttrycka vårt stöd för de principiella
resonemangen som gäller den etiska plattformen. Det synes oss
angeläget och välmotiverat att ge god plats åt frågorna om etikens
som grund. Kommitténs diskussion av människosynen är grundläggande
och viktig. När människan befinner sig i livets slutskede och
hennes förmåga som aktör är i avtagande, måste hon fortfarande betraktas
som människa med inneboende värdighet. Den komplementära människosynen,
menar vi, gör rättvisa åt både de mänskliga rättigheterna och skyldigheterna.
Den ger därför plats för människan både som patient och som vårdare.
Vi beklagar att kommittén inte har följt direktiven att ”överväga
hur de erfarenheter och den kunskap som har samlats hos trossamfunden
skall kunna tas tillvara i vården i livets slutskede”. Detta förbiseende
har uppmärksammats i såväl Svenska kyrkans som vårt eget yttrande
på delbetänkandet. Vi har anledning att upprepa vår kritik och vi
stryker under vikten av att de erfarenheter som finns inom sjukhuskyrkan
bättre tas tillvara i framtiden. Här finns betydande kunskap
om legitima andliga behov i livets slutskede och en bred erfarenhet
av den roll existentiella frågor spelar vid en svår sjukdom eller
inför döden. Det är f ö inte bara de kristna utan även andra religioners
trossamfund som har bidrag att ge i dessa sammanhang.
I vårt yttrande från maj 2000 föreslog vi att kommittén i sitt huvudbetänkande
skulle presentera förslag på hur sjukvårdsansvariga myndigheter
och huvudmän för hälso- och sjukvård skall samarbeta med två organ,
nämligen Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården
och Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Detta
har inte skett i huvudbetänkandet och vi står fast vid detta förslag.
Samtidigt vill vi upprepa att vi anser det angeläget att sjukhuskyrkan
i framtiden tillförsäkras nödvändiga ekonomiska resurser för
sitt arbete.
Sammanfattningsvis instämmer vi i Svenska kyrkans slutkommentar,
att betänkandets förslag måste analyseras mer ingående samt i vissa
fall kompletteras. I den fortsatta beredningen bör regeringen ta
den kontakt med kyrkorna som direktiven anger och som kommittén
underlåtit att ha.
Stockholm 2001-10-01